lördag 20 februari 2010

Aldrig att jag sätter på mig ett par cykelbyxor



På 80-talet kom ett mode som med kraften av stormen Gudrun, svepte med sig de flesta i sin väg. Något av det fulaste som människans kreativa hjärna hittat på, spände plötsligt över var och varannan gymnastiserande varelse. Jag, skulle dock inte falla för denna omänskligt grymma modefluga. Aldrig, att jag skulle sätta på mig ett par cykelbyxor - aldrig!!

I början på 90-talet orkade jag inte kämpa längre.

Om någon så bestämmer sig för att ändå ge något så ohyggligt fult en chans, kan man tycka att ett par svarta, ytterst neutrala, cykelbyxor vore en bra start. Icke. Ska något göras, ska det göras ordentligt. Den kreation som nu satt som ett korvskinn varje gymnastiklektion var visserligen delvis svarta, men dessutom smyckade stora vita prickar dessa "byxor". Många år senare tycker jag fortfarande att cykelbyxor inte är det minsta vackert, men jag önskar att jag sparat min vitprickiga tingest som ett slags memento för kommande generationer.


Så kom mobiltelefonens intåg i världen. Av olika anledningar bestämmer sig undertecknad för att inte haka på detta fenomen heller. Jag misstänker att en understimulerad trotsålder behövde få utlopp någonstans. (Detta har sedan dess inte blivit bättre och tar sig i uttryck på de mest uppfinningsrika sätt.) Vissa personer i min nära omkrets hade monopol på trots och jag fick därför backa för att inte hela vår familjs tillvaro skulle skaka sönder av hormoner och utbrott. Slutligen insåg jag dock att mobiltelefonens fördelar översteg dess nackdelar trots mitt behov av trotsighet.


Osökt kommer jag in på anledningen till ovanstående utläggning - bloggens uppkomst i etern och senare ankomst till mitt medvetande. I det här fallet använde jag mig inte av ordet aldrig. Men sannolikheten för att jag skulle sitta här och författa reflektioner var marginell. Emellertid har jag känt ett ökat behov av att formulera tankar och dylikt. Jag vet inte om det här är rätt forum för mig. Men nu ska jag undersöka bloggens möjliga väggar och tak, eller om det kanske är öppet rakt ut till solen....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar